Документы жизни и деятельности семьи Нобель том 5 - Мелуа А.И
ISBN 978-5-906140-01-2
Скачать (прямая ссылка):
Alfred Nobel (1833—) fortsatte fadrens uppfin-ningar och egnade sig uteslutandc ?t spr?ngtekniken. Redan ?r 1864 gjorde han en uppUtckt, som icke blott betyd?gt ?kade nitroglycerinens praktiska anv?ndbar-het utan sedermera inom spr?ngtekniken varit af fundamental betydelse, nemligen spr?ng?mnens ant?nd-ning medelst detonation af mindre m?ngder explosiva ?mnen (s?som knallqvicksilfver i knallhatt.) Ar 1867 gjorde han en annan f?r nitroglycerinens framtid icke mindre vigtig uppt?ckt, den nemligen alt ?fverf?ra denna ?ytande kropp i fast form genom tillblandning af ett neu-tralt por?st ?mne. Produkten, ?t hvilken han gaf nani-net dynamit, ?r enligt Nobels patent af den 19 September 1867 en blandning af nitroglycerin med fasta por?sa icke explosiva ?mnen, s? beska?ade att de icke kemiskt inverka p? nitroglycerinen t. ex. por?s kisel-syra, papper, pappermassa, tr?, lump, tegelmj?l, torr lera, gipsst?nger, lerst?nger etc., hvaraf framg?r att dynamiten hvarken tili nitroglycerinhalt eller ab-sorplionsmedel ?r best?md, s?som man vanligen ser uppgifvas. En tillf?llighet ber?ttas hafva ledt Nobel
477
I
48
till denna vigtiga upptilckt. Kiselgur eller infusoriejord anv?ndes en l?ng tid som inpack ningsmedel f?r de bleckk?rl i hvilka nitroglycerin transporterades. En-g?ng hade nitroglycerin utrunnit ur ett k?rl och upp-sugits af kiselguren. Blandningen unders?ktes och vi-sade sig hafva nitroglycerinens kraftiga explosiva f?r-m?ga men sakna den l?tthet f?r detonation, som hin-drat dess allm?nnare anv?ndning. Der tillg?ngen p? ki-selgur s?dant medgifvit har detta Smne sedermera an-vaodts vid dynamittillverkning. Dynamitvarianter finnas f?r?frigt i m?ngd. Bland spr?ng?mnen, som p? senare tider anv?ndts, m? s?rskildt n?mnas gelatindynamit (bomul Isk rut i nitroglycerin) och extra dynamit (nitrocellulosa och nitroglycerin) b?da uppfunna af Nobel. Han har eller har haft patentr?tt p? sina uppfinningar i de fiesta lander (?fven i Finland 1864—69 f?r nitroglycerin och 1868—69 f?r dynamit) och har m?ngenst?des anlagt fabriker f?r dessa spr?ng?ronens tillverkning. Bo-satt i Paris arbctar han ?nnu intill senaste tider der-st?des i sitt laboratorium.
Robert Nobel (1829—) ?mnade, sedan brodren 1865 ?t bonom ?fverl?tit patentr?tten A tillverkning af nitroglycerin i Finland, invid Helsinfors anl?gga en nitroglycerinfabrik. Men liksom i Here andra l?nder f?rbj?d styrelsen detta farliga Sinnes tillverkning inom landet. Han sk?tte sedermera den af fadren an-lagda fabriken ? Vinterviken i Stockholm intill 187t, d? han flyttade tili brodren i Ryssland. Vid ett bes?k i Baku l874uppstod hos honom tanken, att p? ett rationelare s?lt, An hittills varit brukligt, tillgodog?ra den enorma rikedom, som i form af nafta var f?rborgad i jordens sk?te i denna den „eviga eldens region“. Oaktadt naftakAiloma i Baku varit k?nda sedan Aldre tider hade afstAndet fr?n kulturl?nderna, brist p? l?mpliga trans-portmedel och befolkningens of?retagsamhet hindrat naftaindustrins uppblorostring. ?ran att hafva ?fver-vunnit dessa sv?righeter tillh?r i fr?rasta rummet br?-deme Nobel. Underst?dd af brodren Ludvig nedsatte sig Robert i Baku 1875 och kom, trots motg?ngar af allehanda slag, slutligen tili ett gynnsamt r?sultat. Sjuk-dom tvingade honom att 1881 draga sig tillbaka tili Sverige.
Ludvig Nobel (1831—1888) f?ddes i Stockholm och uppfostrades liksom de ?friga br?derna i S:t Petersburg, hvarest han sedermera arbetade p? fadrens mekaniska verkstad. Efter fadrens aff?rsobcst?nd f?r-blef han i S:t Peterburg och sk?tte verkstaden f?r kre-ditoremcs r?kning tills han 1862 anlade egen verkstad. Mellan ?ren 1871—80 hade han derjemte arenderat Isjevska kronogev?rsfaktoriet invid Perm. Anlitad och ansedd som maskinbyggare f?rskaffade han sig s?lunda
en st?rre f?rm?genhet och bildade 1878 „Naflaproduk-tionsboiaget Br?der Nobel“. Under den korta tiden af 10 ?r har detta bolag utvecklat sig tili ett af de st?rsta privata f?retag, som existera i Ryssland, representerande ett nedlagdt kapital af ?fver 50 miljoner Bnska mark och syssels?ttande c. 10,000 menniskor. Af c. 400 bergolje-k?llor p? half?n Apscheron cger bolaget omkr. J—j af de mest gifvande. Destillationsverken f?rarbeta inemot 7 milj.hektoliter nafta Artigen. Medelst r?rledningar, cistern-vagnar och cisternfartyg transporteras den renade varan numera ?fver heia europeiska Ryssland, p? senaste tider ?fven ?fver ?etersj?hamname till Sverige och Tyskland samt ?fver Batum tili de vest-europeiska l?nderna der rysk petroleum (?fven andra bolag exportera petroleum ?fver Batum) blitvit en farlig konkurrent tili den ame-rikanska varan. I ock f?r denna storartade transport eger bolaget Ijoo jernv?gsvagnar ett hundradetal en-kom f?r ?ndam?let enligt Nobels id? (delvis pA Motala) byggda ?ngfartyg samt ett par hundrade fasta cisterner af jernpl?t, inrymmande orokr. 2 milj. hektoliter, f?rdelade ?fver heia Ryssland, de st?rsta l?ngs Volga Boden, i Orell, Batum och Libau. H?rigenom undvikes on?dig emballage transport och lastning och lossning kan snabbt f?rsigg? medelst pumpning. Det ?r detta sinrikt plan-lagda Iransportsystem, denna i minsta detalj ordnade administration, som i f?rening med naftarikedomen i Baku m?jliggjort bolagets exempell?sa framgAng. Och denna framgAng har icke endast varit tili bolagsm?n-nens f?rdel utan ?fven tili fromma f?r den allm?nhet som numera erhAller sin belysning f?r ett pris utg?-rande en femtedel, kanske en tiondedel mot f?rut. Slutligen f?rtjenar ?fven framh?llas den v?lvilja och huma-nitet, med hvilken Nobel behandlat och s?rjt f?r sina underlydande, bland hvilka icke s? l? svenska och fin-ska m?n. F?r bolagets tjestem?n ?ro p? flere orter bost?der anordnade, hvarest komfort och trefnad sAv?l i materielt som andligt h?nseende r?der. S?rskildt har kolonin i Baku, Villa Petrolia med sin parkanl?ggning, i detta afseende vunnit ryktbarhet. Och p? alla dessa St?llen torde d?dsbudet fr?n Cannes den 14 aprii detta Ar v?ckt sorg och saknad.
