Документы жизни и деятельности семьи Нобель том 5 - Мелуа А.И
ISBN 978-5-906140-01-2
Скачать (прямая ссылка):
The Tekniska foreningen i Finland [The Technical Society in Finland] was founded 1880 and thus it is the oldest nationwide society of engineers and architects in Finland. It was established to contribute the development of technical sciences, architecture and engineering. Since 1880 it published in Swedish the review Tekniska foreningens i Finland forhandlingar (first official volume 1881; the review was ceased 1958). That time in Finland the Swedish language dominated the technical sciences by engineers and architects and not till the beginning of the 20th century Finnish started to take the place of Swedish.
The author of the article «Ludvig Nobel» is not known. Most probably he was engineer and master of science Karl Evert Palmen (1857-1940). He graduated in the Polytechnic of Helsinki 1879. After that Palmen worked in the same institution as younger teacher (1883-1896) and librarian (1885-1896) and even hold the post of the vice-principal (1890-1896). But the most essential in this case is that he was the secretary of the mentioned technical society and the editor of its review (18861896) at the same time as the Nobel-article was published. Earlier Palmen had also studied one year in the Technical high school of Stockholm and in the Polytechnic of Zurich (1883). Through his studies and international connections he certainly knew the international publications referring to Nobel and was able to narrate the history and the innovations of the members of the family Nobel.
Комментарий Т. Джокинена к некрологу, опубликованному в Финдяндии в журнале технических наук
В статье описываются достижения Людвига Нобеля и его братьев. Журнал принадлежит Обществу технических наук, публикует статьи с 1880 года. Автор некролога не известен, скорее всего - это Karl Evert Palmen (1857-1940), окончивший Политехнический институт в Хельсинки в 1879 г. Он был секретарем Общества технических наук и редактор его изданий.
* Jokinen, Teppo, Ph.D. Born in Finland 1960. Docent in Art History at the University of Helsinki. Freelance Scholar and Writer in Berlin.
476
Ludvig Nobel.
Det Nobelska namuet har l?nge varit k?ndt och aktadt i norden ja ?fver heia den tekniskt bildade verlden. Vigtiga upp?nningar inom spr?ngtekniken, ib?rdigl och framg?ngsrikl arbete s? den mekaniska industrins omr?de, lysande och allm?nnyttiga aff?rsf?-retag, se der den nyttiga effekt, som ingcni?rerna Nobel, far och s?ner, lemnat ?t samtid och efterverld. „Nobels spr?ngolja", s?som nitroglycerinen sedan l?ng tid tillbaka ben?mts, och dess m?nga varianter, bland hvilka i fr?msta rammet m? m?rkas dynamiten, iifven den en nobclsk appfinning, hafva inom spr?ngtekniken ?v?gabragt en fullst?ndig revolution. De ekonomiska framstegen i Produktionen at lysmedcl, hvilka Br?derna Nobels nafta-bolag ?stadkommit, ?r en alltf?r nyligen passerad f?re-teelse f?r att icke hvar man i v?rt land och v?ra grann-land tili tullo borde uppskatta detta f?retag.
D? nu den medlem af familjen Nobel, hvars naran l?ses h?r ofvan, nyligen skattat ?t l?rg?ngelsen, ?nnes anledning nog att i korta drag teckna hans och i sam-manhang derated heia denna s?llsporda ingeni?r-, eller kanske r?ttare uttryckt, uppfinnare-familjs lefnadshistoria.
Immanuel Nobel (1801—18/2) hade utbildat sig till arkitekt, men sysslade f?m?mligast med upp?nningar p? teknikens olika omr?den. Bland hans uppfin-ningar m? n?mnas ett system af luftl?ta milit?r-renslar af kauLschuk, hvilka k?nde bl?sas upp tili cylinderfor-miga kuddar och sammanfogade anv?ndas tili f?rjor, pon-toner m. m. — en upp?nning som dock icke anv?ndts — undervattensminor, med hvilka Kronstadts hamn under Krim-kriget skyddades mot engelska flottan samt ett varmvatten-centraluppv?rmningssystem, anv?dt i S:t Petersburg. ?r 1837 hade han nemligen fr?n sitt hem-land Sverige ?yttat tili S:t Petersburg, och derst?des 1842 anlagt en mekanisk verkstad med gjuteri, som mycket anlitades af ryska regeringen f?re 00h isynner-bet under orientaliska kriget. Efter kriget upph?rde dock regeringen att anlita hans nyligen betyd?gt utvidgade verkstad och gjorde i st?llet sina best?llnin-gar i utlandet, hvarigenom Nobel ruinerades och ?ler-Dyttade tili Stockholm 1859. Under sina ?fven h?r-st?des fortsatta minf?rs?k var han i behof af ett kr?ftigt spr?ng?mne och fann ett s?dant i nitroglycerinen.
?mnet, en gulaktig tung olja, som erh?lles d? en bland-ning af koncentrerad svafvelsyra och salpetersyra f?r inverka p? glycerin, hade redan ?r 1847 uppt?ckts af kemisten Sobrero, men icke vunnit anv?ndning i tek-niken tili f?lje af sin ytterst explosiva natur. Sedan Nobel 1862 uppfunnit ett praktiskt och mindre farligt tillverkningss?tt f?r nitroglycerin, b?ijade han s?v?l i Stockholm som Hamburg tillverka detsamma fabriks-m?ssigt. Explosionsfaran vid transport s?kte han min-ska medelst tillblandning af metylalkobol, som dock m?ste uttv?ltas innan spr?ng?mnet begagnades. Detta oaktadt lemnade nitroglycerinen mycket ?frigt att ?nska i s?kerhet, hvarf?r dess anv?ndning btef ganska in-skr?nkt ja m?ngenst?des t. o. m. f?rbjuden. H?rtill torde i icke ringa m?n bidragit flere betydande olyc-kor, s?som den ?r 1864 invid Stockholm intr?ffade, d? Nobels eget laboratorium ? Heleneborg sprang i l?ften, hvarvid hans yngste som Oscar Ij?t d?den. Nobel fortsatte dock, bitr?dd af sonen Alfred, sina f?rs?k p? en pr?m i M?larcn, tills sjuklighet hindradc honom fr?n vidare praktisk verksamhet 1865.
